Så undvek jag post-äventyrsdepressionen

tjena.

Så har livet efter ännu ett Öppet spår börjat. Om jag har träningsvärk? Ja lite; ljumskarna som väntat värst. Om jag är  nöjd med glidet? Ja verkligen, vi flög fram nerför. Om jag är ok med vallningen? Jodå, extra nöjd för att jag vallade om. Om jag är nöjd med tiden? Nej, men den var inte relevant med tanke på förutsättningarna. Om jag är nöjd med spurten? Ja verkligen, stakade som en elitåkare och gav verkligen allt. Om jag tyckte det var underhållande att höra medåkare klaga på snöfallet, så här i klimatstörda vintertider? Ja.

men det vikigaste är ändå: nöjd med hur jag klarade att ha en bra dag på jobbet, vara trevlig mot kollegor, sköta mina arbetsuppgifter och komma i tid till nästan alla möten och hantera jobbiga mejl utan att lacka ur offentligt och få psykbryt alternativt se allmänt trött ut?

Ja!

För det brukar nämligen vara tvärtom varje gång jag kommer hem från en resa. Oavsett om det är vintercykling eller vulkanvandring så blir jag lika chockad varje gång av kontrasten mot vardagen. Det har tidigare tagit fram mina allra sämsta sidor. varför vet jag inte. Kanske nånting med längtan tillbaka till äventyret.

Men jag vågar nog lista fem gyllene regler för att göra övergången till vardagen smidig:

 

1. Håll kontakten med dina äventyrsgelikar

Du delar förmodligen äventyret med flera andra. Frossa i dessa gemensamma minnen. Läs deras bloggar, chatta med dem, ring dem, återupplev allt igen och igen, tillsammans. Läs på olika forum om hur andra som kanske kört samma lopp, upplevde det hela, eller tog sig över svårigheter som du säkert känner igen, osv.

Förstärk dina positiva minnen av äventyret och låt dem förstärka dig.

 

2. Gå till jobbet

ta sovmorgon, men inte för länge. Stanna inte hemma och tvätta träningskläder medan du tar möten på telefon. Tvätta kan du göra på kvällen. Där har du dessutom nåt äventyrsrelaterat att koma hem till. Möten bokades IRL av en orsak. Hoppa in i befintliga ät- och sovrutiner så fort som möjligt. Skratta med kollegor. Ta tag i surdegar. Le lite extra åt någon. Du kommer att få leenden tillbaka. Det återskapar känslan av att du VISST har något att komma tillbaka till.

och att du är något att komma tillbaka till den dag då en kollega kommer hem från sitt äventyr.

 

3. Gå till jobbet lite extra sportigt klädd

till exempel i skaljacka och gympaskor, istället för kängor och kappa. Eller i något annat som påminner dig lagom mycket om äventyret, för att påminna dig själv om att det finns olika sidor av dig som kan kombineras och vara en bra helhet. Till exempel gympaskor, manchesterkavaj och djupt seriösa samtal om fastigheter och hyresavtal.

 

4. Bjud på dig själv, men inte för mycket

Var extra bejakande när du kommer tillbaka til jobbet. Ta kaffe fast du hellre vill ha te, bara för att nån frågar om kaffe först. Ta te om nån frågar om te först. Du blir gladare av att bekräfta andra och deras förslag, och slipper lägga energi på skitsaker. Använd din trötthet till skrattanfall över småsaker på möten, inte till att slita ditt hår över idioter som beter sig som idioter för att du själv inte lyckats kommunicera det du tänkt med dem. Hoppa in i projekt som du kanske har missat lite av under din frånvaro, men visa att du hänger med. Dyk direkt ner i kärnfrågan. Var intresserad och skyll inte på att du har varit borta. Historierna från resan drar du om nån ber om dem.

 

5. Skriv vräkigt om din prestation på din blogg eller status

Du får de reaktioner du frågar efter. Om du skriver att du känner dig stark, kommer dina följare att säga att du var stark, och bekräftelsen blir positiv. Du har nämligen själv definierat vad du är bra på.

 

Kort och gott, skärp dig och var jävligt upprymd över att du haft möijgheten att lägga tid på äventyr. Du är dessutom sjukt stark!!