Novembergrus och ljus och Tullingesaker att se fram emot just nu

Hej från soffan och mitt mjuka novembernylle. Rosig och med halvslutna ögon ligger jag och tänker tillbaka på allt grus vi tuggat i oss idag och all sol vi lapat. Visst var det smärtsamt att ställa klockan på tidigare-än-jobb, men gryning på Västerbron är värt varenda gäspning.

Att sedan se hur solen stiger medan vi trampar oss ut mot Flaten och Saltis och hem genom Hellas är bara för jävla överestetiskt.

För helt ärligt: vad slår blek vass mot iskall friluftssjö med cyklister i fonden?

***

Jag tittar också framåt såklart, med mitt novembernylle, mot Tullinge.

Jag flyttar nästa helg, precis som förra året. Anledningen är att han jag hyr av kommer till Sverige tre månader och vill bo i sin lägenhet då. Får han väl. Skillnaden är att ingen sex veckors jobbresa till Chile med extra allt slinker emellan utan nu ska jag få bo hos min bror med familj i lugn och ro.

Vi ska ha en jobb-hub. Lite så blir det ju när tre vuxna jobbar hemifrån och två ljuvliga döttrar går i skolan och man kan bolla med varandra. Man kan hjälpa varandra med varandras att göra-listor, även om man inte fattar de andras listor eller facktermerna på den och kanske inte ens egen heller för den delen.

Men man kan rent fysiskt känna närvaron av att fler sitter och sliter hårt och därmed höja sin egen motivation.

Sak två jag ser fram emot är närheten till cyklingen söder om söder. T ex Lida som jag har hört mycket fint om och inte bara från MTB-ryttare. Det ska bli spännande att köra där, och även i området väster om Slagsta färjeläge, ehuru ymnigt med höjdmeter finnas i dessa trakter!

Sak nummer tre är att jag får anledning att bada in en ny badsjö nämligen Tullingesjön.

Slut på Tullingesaker för nu, måste spara några till senare. Ok en till och det är närheten till de två finfina mullvadshögarna Flottsbro och Ekebyhov uppför vilka man kan kötta sig duktigt trött.

Over and out och ljudbok och blomkålssoppa med chili och kokosmjölk som kokar över, och lite ögongodis från novemberrundan såklart. Ann-Sofie, man måste älska lerkvittot på en värdig runda du levererar på omslagsbilden som Eeva så påpassligt lyckades fånga med sina skickliga foto-händer.

Fotokudos till Eeva för omslag och krispigt foto från en av de frosttäckta spängerna varifrån vilken det ändå måste anses något våghalsigt och därför eftersträvansvärt att fippla med mobilen

Och helt gänget för snygga cykelflätor och sällskapet såklart ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s