Hur var cyklingen till Köpenhamn?

Tack bra!

En tugga mil-etapp!

Jag följde först sexan ett par mil till Odense och vidare till Nyborg. Breda cykelbanor, ett par meter i varje fil. Där tog jag tåget till andra sidan Bält och väl där avföljde jag sexan. Jag behövde plöja mil för klockan var fyra och rakorna mot östra kusten skulle gå snabbare.

Benen svarade bra. De vsr rentav pigga och ville verkligen trycka på. Den fina frukosten på det bedårande Rosenlund bnb gjorde väl sitt. Ägarens sista önskan var: tipsa dina vänner och bekanta om oss. (kass hemsida, minns istället namnet, min anm.). Hit kan ni komma, långtifrån corona.

Och så tillägget:”Hoppas inte att du tagit Corona med dig hit.”

Inte anklagande, mer konstaterande. Och den där genomträngande snälla blicken. Han och andra boenden gör ju allt de kan för att kunna ta emot gäster. Att Danmark är nyöppnat måste också vara lite pulshöjande för dem. Lappar med uppmaning att tvätta händerna, plasthandskar i vissa fall och så de diskreta flaskorna med handsprit. Vädjande.

🦋

Jag tråcklade mig alltså ned till Odense på väg 6. Cyklade i kvarteren vid HC Andersens hus och fick rysningar av att befinna mig så nära. Jag tittade inte in. Huset hade så många ögon på sig ändå, det behövde inte mina.

🇩🇰

Tågresan över bron från Nyborg gick fort. Utsikten var blå. Jag tittade på bilvägen vars högra sida var streckad och såg ut som en perfekt tilltagen vägren. Ville cykla där, vill alltid cykla på broar, men visste att det inte var tillåtet.

Jag gick av tåget och kom upp på landsvägen. Några mil österut fanns Ringsted, varifrån Danmark hade fått sitt senaste coronautbrott. På ett slakteri hade det brutit ut. Som om slakterier inte ger tillräckligt med elände åt världen redan. Sluta för bövelen upp med det där förbannade grisuppfödandet och dödandet så slipper folk jobba i den miljön, vill man skrika. Ni kan ha annat på mackan och grillen, vill man sedan upplysa om.

Jag körde snabbt igenom rondellen i Ringsted, trots att värmen hade gjort mig uttorkad och jag verkligen behövde fylla på vatten. Men att kvista in på macken i Ringsted kändes som en onödigt dålig idé, oavsett.

Resten av cyklingen österut var ett vilsamt plöjande i jämn kadens längs med de danska rakorna.

Så nådde jag kusten där jag skulle svänga norrut. Koge. Skymningen föll och med den min ökande fartlängtan. Just när jag som bäst tryckte på i 33, blev jag omkörd av en silverhjälm på feta däck och elmotor. Han tuggade på i jämnt tempo, och jag tog rygg på honom. Sedan släppte jag, mest för att skona hans ego då jag egentligen lätt kunnat cykla snabbare än hans monotona elmotor.

Fågelsträck på himlen.Ju närmare jag kom Köpenhamn, desto fler cyklister var det och ju fler blev de otaliga cykelbanor och cykelställ och cykel har företräde och cykel är bäst och prio. Köpenhamn kan ordna det för invånarna, ingen slump att mer än hälften av dem tar cykeln till jobbet. För att det går snabbast!

🇩🇰

In på vandrarhemmet, 197 km yey!, duscha packa upp, in med cykeln i väskan och in i bagagerummet, mörkt ute, sen kväll idag igen!, lamporna fick jobba och sen sluka en öl i baren. Och något flottigt i magen.

Sen blev det däcka och cykla till stationen med frukost att ta med, hej då Danmark vi ses snart igen nån sommar ok??

🐬🐬🐬

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s