Sommarens väderstrecksmåsten

Sverigekarta på er!

Efter att jag spelat in klippet med min cykelväska igår kväll var jag riktigt uppåt. Tanken på att resa med cykel har den effekten på mig. När vi nu som det verkar får röra oss i sommar men inom landets gränser, går ju både Norgefjordarna och Danmarks atlantkust bort – men i Sverige finns tonvis med ocyklade vägar och havsutsikter och vidder att leva för!

Så idag efter gymmet började jag därför kolla väderstreck i google. Jag hittade några bultande måsten i norr, i nordost och i sydväst:

I norr: Högbondens Fyr på Höga Kusten. Man cyklar längs kurviga vägar ut till hamnläget i antingen Barsta eller Bönhamn, går på båten och kommer i land till en alldeles hårresande, ljuvlig liten klipp-ö. Fyrhuset är omgjort till vandrarhem och utanför finns bara horisont. Mina ögon tåras, jag måste hit. Igen, för i närheten av Högbonden bor en barndomsvän jag brukade hälsa på när det begav sig. Kanske blir det återseende i sommar, i vart fall så skulle det bli tåg till kanske Sundsvall och sen buss, alternativt cykeln från Sundsvall, vilket isf skulle kräva en mycket nedbantad packning. Time will tell! Men Högbondens fyr är magisk.

I nordost: Örskär. Jag dör lite när jag tittar på bilder från denna klippiga utpost i norraste Roslagen. Klippornas sätt att dra havet till sig och havets sätt att kasta sig i famnen på klipporna tar andan ur mig. Jag vill bli ett med klipporna och upplösas av havet. Till Örskär cyklar man antingen i ett svep från Stockholm via Uppsala, eller så tar man cykeln på pendeln till Uppsala om man vill kapa några trista tätortsmil. Sedan öppnar sig Roslagen och det är dags att njuta sig uppåt mot Öregrund, dit färjan tuffar över sundet och man har ett par mil till innan Nirvana: Örskärs fyr, omgjort till vandrarhem. Jag darrar, skälver och skakar. Håren reser sig. Detta paradis så nära?

I sydost: Kullaberg, Skånes otippade klippkust. Här vill jag dra på mig löparskorna och skutta omkring på klipporna medan tiden stannar. Även detta vore ett återseende, men vi föds lite på nytt varje sekund så ingenting kommer någonsin vara likadant som vi minns det. I Kullabergs vattenmiljö har jag en 40-årspresent att inkassera i form av en tumlarsafari, så hit skulle jag drömmigt vilja anlända norrifrån. Säg Oslo – Kullaberg, enligt google 590 km men då hoppar google över hela fina bohus-kusten. Den med klipporna från andra världar, dem vill jag ha med i min rutt! Lägg på 100 km, så har man att göra ett bra tag ändå. Och kan kanske kasta in ett besök på Kosterhavets nationalpark. Detta vore definitivt något som kräver lätt packning och racer. Om man tar tillräckligt lång tid på sig kanske kanske kanske man kan smyga över till Danmark och cykla atlantkusten i samma andetag…

Ni ser. Roslagen, Höga Kusten och sydvästkusten. Och kanske Atlantkusten. Alla med havskänning, vidder, wow-utsikter och oändliga badmöjligheter.

Boka tåg, ta in på lämplig fyr och sommaren är din.

🐎🐎🐎

Och låt dig inte nedslås av en inställd plan, upp på lämplig bro för wow-vy och nya tag så flyger snart hjärtat upp mot molnen igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s