Yogafisk! och annat som händer mig just nu.

Yo.

Yo som i yoga, som hände mig i Fredhäll i förmiddags, mer specifikt i parken på andra sidan bron under Solstugan. Nån minut på cykel härifrån. Jag hade varit uppe och redan kört 45 min skärm-yoga, så jag var uppvärmd och upprymd och längtande, och lät mig översköljas och frisläppas och lösryckas. Och imponeras av läraren som kunde stå på huvudet så där njutbart.

Yo som i deadlines.Efter onsdagens kl. 16-deadline, då jag med speedade deadline-ben fick trycka grusrally med amasonerna på Järva, hände mig genast en ny deadline. Så idag kl. 16 var det dags att fullgöra ännu en, och imorgon kommer troligtvis en tredje! Livet är deadlines! Deadlines är livet! Utan deadlines, inga deadline-ben på Järva.

Yo som i Älgö. Roberts pigga ben släpade mina dagen efter rally-ben ut på Älgö så jag fick lukta på saltvattnet. Detta saltvatten! Det ska hända mig ofta denna vår och sommar, har jag bestämt. Och då blir det så.

Yo som Rena Mälaren. Medan vi rotar efter godispapper och mikroplast i buskarna, drar de här snubbarna upp grejer ur Riddarfjärden som man inte trodde var möjligt. Eller så tror man det, underskatta aldrig människans förmåga att tro att saker försvinner när de kastas i böljan: bilbatterier, kundvagnar, stulna plånböcker, hela bilar och annat smått och gott. Rena Mälaren händer mig imorgon, då jag ska vara med och dra upp grejer som dykarna hämtar. De kontaktade oss för att be om hjälp. Klart de skulle få det!! Vid Hornsbergs strand, så att jag kan bada där sen.

Fasta händer mig, i åtta dagar, med start imorgon, hepp vilken befrielse. Är ändå inte särskilt sugen på mat, i någon form. Allra minst är jag sugen på Dirty Vegan‘s alltför köttiga burgare, som hände mig och Robert i onsdags efter Älgö. Jag kan Beyond nu, behöver inte bevisa något genom att äta dem igen. Men man ska bjuda till, och det var ju jag som ville testa käket där, så jag åt lydigt upp hela.

Det superlokala händer mig och jag njuter av det. Kom på mig själv med att ha realiserat en tanke jag haft om att bo i Stockholm: att OM detta gud förbjude någonsin skulle tillåtas ske, så skulle jag vilja bo någonstans där jag kan utforska och ha egna hoods. Och det har jag ju, med grönska och badmöjligheter och nån kvart in till city och mindre till Hornstull och Söder och Fiskartorpets crosstigar och

❤ Västerbron ❤

Vad mer?

Våren. Våren händer oss alla, jag älskar den intuitivt inte denna coronans tid, coronavåren utsätter mig för svåra prövningar, men jag tvingar mig att älska våren ändå för annars går jag under. Eller, jag snarare är i våren, än att jag aktivt har en åsikt om den. Jag pallar inte det. Inte minst som våren just nu inte låter sig förevigas på mediet foto, utan gör sig bättre som doft. Jag vet, för jag stannar till vid häggen nedanför min lägenhet varje dag. Och det är min chans, jag som ogärna tar riktigt bra bloggbilder utan alltid måste be om andras.

Och våren händer som längtan efter att få krama styrlindan med naken hand. Vantar go home. Jag vet, för jag har ännu bara kört med långfingrat men tog av dem lite ikväll för intimiteten och shit shit shit vad jag längtar. Greppet, omfamningen, styrlindans förföriska kom Anna.

Så våren, ge mig min styrlinda, och fortsätta hända mig, för jag kommer inte hända dig i år.

Ok?

Ok bra.

20200510_0800123184254607955531127.jpg20200509_1229388695371159037438107.jpg20200508_1851195962760923393924980.jpgOch Västerbron, sluta aldrig aldrig aldrig hända mig och om det skulle ske så lovar jag att hända dig tiofalt igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s