Chile #23: att förolämpa ett hav

1. Gå till ett maffigt hav nära dig. Tänk stora vågor som slår mot klippor så vassa att tusen knivar inte vore nog som liknelse.

2. Gå nära. Diset mellan vågornas topp och himlen består av tusen miljoner vattendroppar som skummar med så finmaskigt skum att de tunnaste av stickor, om ens i minus-storlek, inte vore nog för att beskriva dess detaljrikedom.

3. Lyssna på dånet. Det tystnar aldrig, dess dovhet är som krönet på en klättring som aldrig tar slut och det upphör aldrig att förvilla en urbanista som sedan alltför länge vant örat vid trafikbuller.

4. Smaka på sältan. Du måste gå nära, i vattenbrynet, där havet rullar upp på sanden, där strandfåglarna på lätta ben trippar upp och ner och hittar små saker att äta. Där doppar du fingret i sältan och smakar.

5. Sitt på en uteservering med vänner och bekanta du nyss lärt känna. Skratta åt något på chilenska du knappt förstår, le för att de andra ler och trivs för att de andra trivs.

6. Fram till hit är allt ok. Men här kommer alltid dödsstöten:

Fota.

Fota havet.

Fota det.

🇨🇱