Dagens tanke om morgonfys

Yo, sitter här med en skitdag i bagaget!

Hormoner den delen av månaden yada yada etc osv mm, men jag tror även morgonfyset gjorde sitt.

Kötta plankan och slå på säck halv åtta på morgonen?

De gånger jag kört har dagen oftast kört sig. En gång var jag så slut i nävarna att jag inte kunde skriva remissvar. En annan gång var jag så stressad efteråt på grund av nåt möte som kom i kläm, att jag hade kunnat fortsätta slå på folk fast på dem som var till hands: folk på kontoret.

Och så en tredje gång, idag, kunde jag helt enkelt inte få in de raka slagen vettigt. Plus att magen skrek.

Jag vete fasen helt enkelt, om jag vill inleda morgonen med att slå på säck.

Stressmagen och stresshjärnan gör tillsammans skit av det som hade kunnat bli guld. De samarbetar så bra att man nästan inte märker hur förd bakom ljuset man blir.

Jag kanske testar nån mer gång, men allvarligt.

Jag vill vakna i lugn och ro. Sträcka på mig, sätta på P1 och tevattnet och stå på händer mot stå på händer-väggen. Jag vill äta mina overnight oats och sörpla mitt te i godan ro och njuta av att jag inte måste rusa till nåt tåg.

Sen vill jag cykla till jobbet!!

Over and out.

🐬🐬🐬

Ljust och fräscht för likes yes