Hemmaklubben

Hängde med Smestan i helgen!!

Sorry hög, hade jag kunnat fortsätta det här inlägget. Jag påbörjade ju det när jag satt i Zoen och laddade batteriet efter väl förrättat värv. Det blev aldrig publicerat eftersom livets kullersten kom emellan, och så kan det vara.

Men väl förrättat värv, det var Smérundan, klubbens motionslopp på landsväg. Det går genom vårt djupaste, skönaste Sörmland och är 104 km. Det brukar vara badväder när man kommer fram till gräsområdet vid mål, men i år startade de i regn och fick hagel på sig så många var lite osugna på just mer vatten tror jag.

När jag satt där vid laddstolpen, efter att ha vinkat många adjö till mina forna klubbkamrater, så tänkte jag såklart på Smérundan. För det var detta lopp och det mottagande jag fick vid målgång för några år sedan som avgjorde mitt val av Eskilstunaklubb.

Jag blev så välkomnad.

Och detta är mångt och mycket utmärkande för vår kära cykelsport.

Vi vill alltid bli fler.

Och när rätt leenden och rätt snack leder till just det, så sätter sig känslan på rätt ställe i magen och då är man rökt, på ett positivt sätt. Då hör man till, då hör man hit, då är man alltid hemma.

Så det hoppas jag att vi fortsätter med hörni.

Fortsätta välkomna, och fortsätt låta er välkomnas.

Hjärtan på det, och så en sval bild på Lucas fixie som råkade hänga på min axel och omfamnas av min högerhand efter att jag provkört den.

❤️❤️❤️

Lucas och Therese tog korten, och Camilla poserade vant framför en av klubbens sponsorbilar ihop med mig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s