Inget kan som bromsbelägg testa tålamodet

Igår skulle jag byta till slicks på crossen. En flaskhals är bromsbeläggen emellan vilka skivbromsen ska in när nya däcket är på och hjulet ska tillbaka. Rätt monterat ska hjulet rulla tyst. Ingenting är viktigare, förutom då möjligen nypet i bromsfunktionen.

Men bakhjulsbromsen lät, hur jag än placerade det.

Och den timme jag skulle legat i badet fick jag lägga på felsökning. Läs oljefläckuga händer, svordomar och förhöjd puls.

Till sist hittade jag felet. Jag såg det. En liten metalldel som skulle hålla beläggen på plats, hade smugit sig in mellan beläggen och orsakade istället skrapljudet som uppstod. Jag justerade en del av metallbiten, men resten satt fast. Mitt tålamod skulle inte räcka ikväll. Google visade att det låg en cykelaffär inom en kilometer från jobbet. Jag skrubbade händerna och golvet, tog ett djupt andetag och rev av tre handståenden.

Sedan lagade jag kantarellpasta och glodde på serier.

Så kan det gå.

Men i morse var den åter tyst när jag trampade längs norr Mälarstrand! Något hade hänt i Stockholmsnatten! En liten mini-Jocke* måste ha smugit sig in i min kala tvåa och tyst, så tyst, skruvat och pillat och mekat crossens känsliga bromssystem intill perfektion. Bortom svordomar och oljefläckar med en ängels tålamod, måste mini-mekar-Jocke ha lotsar denna lilla stålbit på plats medan jag sov sött i min dyra säng.

Ja.

Så måste det ha varit.

Så måste det ha gått till.

Tack Jocke!! Behöver jag säga att jag saknar dig?

*Jocke är min grus-och mekpolare från Eskilstuna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s