Min Stockholms-OTB

I dagens vackraste skymningsljus gör jag och crossen OTB-premiär. På asfalt, ska tilläggas. Jag har lite kaxigt rattat ut i cykelkörfältet på väg mot Fridhemsplan när jag ser en väg till höger som verkar leda mot vattnet. Hur förföriskt.

I slutet av vägen finns en trappa. Fail, jag hade förväntat mig något mystiskt slingrande cykelvänligt. Jag fattar beslutet att bära crossen nedför och för att komma lite närmare trappan hoppar jag uppför en trottoarkant.

Det är bara det att jag lyfter framhjulet för tidigt. Crossen dunkar rätt ner i kantens nedre kant och jag flyger över styret. Crossen lägger sig på vänster sida, som sig bör när man har allt det viktiga finliret på höger. Crossen kan sin vurpteknik.

Jag ligger kvar. Svart jacka och svarta jeans har dammiga fläckar. Ögonen blinkar.

Huvudet slog aldrig i. Men jag hör två röster och ser dess två ägare ta långa steget mot mig, bägge i prydliga kavajer och halsduk med Stockholmslindning. Den ena stiligare än den andra.

Jag ställer mig upp medan jag bedyrar att det är ok. Styret är snett, jag rättar till det. Vänster bromshandtag är snett, jag rättar till det.

Faktum kvarstår.

Over the bars-vurptekniken är lika stilren som koltrastens sång och trädet mot himlen utanför mitt fönster.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s