Grusets många ansikten

Idag var det dags att trimma in distansbenen. Jag hade hetsat igång Jonathan, Eskilstunabo och värdig arrangör av det finfina grusevent WTCOWM varje höst. Den dagen hade jag annat för mig, men idag skulle det bli fint så jag slängde iväg frågan till Jonathan, och se han ville! Så vi körde en WTCOWM second wave, avkortad och påskarvad utifrån dagsformen.

Vi drog vid 0700, ut mot daggen i gräset och morgonsolen på banvallen mot Ärla. Den var spikrak som vanligt, och Jonathan var pigg och pratglad. Jag var trött och seg, fokuserade på daggen som förföriskt bildade droppar i morgongräset. Morgonen var rent ljuvlig, det var den. Och banvallen var mjuk och rak och inbjudande.

Snart skulle gruset börja knarra under pedalerna. Jag tog första PP: n bakom stationshuset i Ärla, och kände direkt benen sprätta. Vad är väl som att cykla nykissad! Turen gick mot Åkers styckebruk över backar och genom åkrar på vägar i den stilla förmiddagsluften.

Efter lite bråkande med psyket och några PP hade jag nästan kommit igång. Vi stod inför den sista loopen innan pizzan när jag såg första skymten av väggen. I med sesamkakor och vatten, här skulle inte väggas hur som helst. För trots den överljuvliga dagens skönhet så var turen en kamp mot psyket. Mot väggen. Mot rullgrus och sprängsten och uppruggade vägpartier som sög sig fast i däcket som blodiglar.

Pizzan i Åkers smakade gott. Lite torr, men falafeln var krispig. De rara ägarna kliade sig i huvudet när jag bad om ostfritt, men gav mig en extra liten mini-calzone för avsmakning. Gillade jag hur grönsakerna och tomatsåsen smälte ihop med falafeln inuti degkroppen som ett alternativ till den torrare pizzavarianten?

Vi hade precis kommit till tomatsåsens roll, när det framkom att de hade sesamsås. Men inte på menyn, utan enbart till personalen. Jag blev naturligtvis djupt upprörd över hur de kunde undanhålla kunderna en sådan gudagåva, och de kom med en skål som jag slevade i mig.

Herrejävlar vilken krämig sesamsås

Jag tvingade dem att lova sätta den på menyn, trots att svenskar enligt dem, inte gillar sesamsås. Och jag ska personligen givetvis beställa dubbla portioner sesamsås nästa gång jag lunchar på Åkers pizzeria.

Åter till gruset! Helvete vad trögt det var, vi tuggade på efter den mastiga lunchen, väl medvetna om paltkomats förlamande kraft. Det som ändå gladde mig var hur mina distansben vaknade till efter sisådär 120 km. De kunde faktiskt trycka på uppför och mosa stående backar utan problem!

Tack benen.

Och när vi avslutade på två vägsnuttar från helvetet, där den ena var sprängsten och den andra uppruggad blandsten och sand, så ville jag bara skrika och lägga cykeln i diket. Jag var så arg, så provocerad av den tungkörda vägen, så irriterad till tusen över hur man inte fick någonting gratis.

Vägen var som livet självt, enligt klyschan

Sedan kom vi till slut in på min favoritbanvall, som vi tog från fel håll och dundrade ner i om möjligt ännu större stenar än den förbannade sprängstenen. Men jag höll mig på benen, Jonathan väntade nedanför och vi hade båda trampat ner över de stora stenkompisarna och stod i tryggt förvar på gräsvägen nedåt.

Och då körde vi stig över nåt hygge, för att sedan nå de två vägsnuttarna från helvetet, men vad skulle man göra om inte fortsätta trampa och ta sig fram? Vad skulle man göra? Att skrika på gruset skulle inte hjälpa.

Förvånad över min plötsliga grusmognad, tog jag mig över och Jonathan också.

Jag kom hem, men inte ens det kändes bra. Först när jag tvättat av crossen och smort kedjan började turen sjunka in.

Det var säsongens kämpigaste grusdistans, 162 km, om än den första.

Men vi gjorde det.

Ja, vi gjorde det.

Annonser

2 reaktioner på ”Grusets många ansikten

    • Den känslan är oslagbar! Man cyklar glatt, snyggt och säkert. Ja, vägarna är fina förbi massor av små sjöar och Mälarvikar samt kuperade skogsbackar. Det som förändrats sen Tony m fl körde var dock allt förbannat lösgrus och sprängsten som tillkommit he he.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s