Skeppsholmens GP och hur jag hade råd med mina nya skor

Helvete vad kallt det var igår på GP:t!

Jag trippade ju dit för att landa i något hemtamt efter första dagen på nya jobbet. Först hade jag käkat mat med en vän, så detta skulle bli dagens andra landning.

Redan från slottet-sidan såg jag de små konturerna av GP-cyklister som tog en kurva. När jag såg de framåtlutade siluetterna kände jag mig förvånansvärt avskuren men samtidigt hemma. Det var ju två veckor sedan jag tävlade sist, men många veckor sedan jag körde GP. Och det senaste jag gjort på Amiran var att cykla bohuskusten med packning.

Cyklisterna lyste i kvällssolen och väl på kullen vid start och mål hittade jag lite folk jag kände löst från tävlingssammanhang. Hej Madde, hej Ulrika, hej Emma med kompis, hej Petra och lycka till Petra!!

Hej Elvira, hej Ena, kul att se er och tack för lånet av jacka!

Lite snack om rehab och lite om överträning, något om nya jobbet och alltför mycket om hur helvetes kall augustikvällen var om man hade office-kjol och sommarkofta.

Starten gick, Petra och resten tuggade sina 30 minuter och två varv. Jag var sjukt sugen på att köra den utmanande banan på 700m. Fatta de kurvorna, tempot, syran i benen som till slut försvinner, ikappdraget… Motståndet i klungan!

Yes, jag var sugen, samtidigt var det ett bra beslut att vara publik. Kanske just för att jag var inställd på det.

Och när Petra kom trea och ägde sig upp på pallen var det minst lika kul som att själv stå där.

Nästan iallafall

Och sen bar det av att kyla ner den kokande hjärnan på Häktet vid Zinkensdamm ihop med cyklisterna. Jag lyckades väcka hjärnan till liv och det blev en mysig kväll innan vi däckade hemma hos Petra.

Så i morse fick jag mig en solig morgonpromenad längs norr Mälarstrand.

Och med mig hade jag ett par nya skor i begagnat skick av lämplig prislapp. Petra sålde sina gamla till mig, och tänk att dem hade jag råd med. Jag hade nämligen nyss fått reda på att jag inte alls skulle få en fet mobilräkning från Norge. Jag lämnade ju roaming på eftersom han på bussen sa att det var gratis. Sen greps jag av panik när mobiloperatören rådde mig att stänga av roamingen.

Men så kom det alltså ingen sådan räkning!

Och då hade jag plötsligt tjänat in till ett par dyra, nya, lätta skor.

Så var det.

Så de ska provköras imorgon.

Slut på inlägget, för nu kommer tåget in till stationen i Eskilstuna.

Avslutar med ett klassiskt pallfoto, suddigt som sig bör. Grattis Sara Hedberg, Anna Svärdström och Petra Dolejsova!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s