En brandfackla i eldningsförbudens Sverige. My rage against the machine.

Yo!

Min kväll tog sig en oönskad vändning, vilket skapade ett litet rage som jag nu tänker ta ut här i bloggen. Snällt va!

Jag har precis klimatkompenserat mitt tävlande. Med det menar jag att jag har kalkylerat utsläppen från de resor med bensin- respektive etanolbränsle som jag varit med på för att åka till de totalt 16 (!) tävlingar jag kört under våren.

Det blev totalt ca 900 km med bensinbil och lika mycket med etanolbil. Etanolsaaben har gått ett varv runt Mälaren i samband med Markimlinjet, T/R Västerås för Mälarcupen samt ner till SM (här räknade jag bara en väg eftersom jag åkte tåg ned, kanske snålt. Min cykel var ju med i Saaben). Sedan har det blivit två resor till Arlanda Test track med bensinbil, varav andra gången cyklade jag hem till syrran och tog mig sedan vidare på cykel till de två övriga loppen. Jag cyklade från Falkenloppet till Strängnäs, där jag hoppade på bussen (som kör fossilfritt) till Eskilstuna.

500 av de 900 km på bensinkontot utgjordes av resor Skara-Tidaholm T/R i samband med U6. Vi bodde ju i Skara och körde till starten varje dag.

(just jävlar, sedan körde vi ju hem jag och Maria på bensin, får lägga till det på studs).

Det blev iallafall 262 kronor för alltihop. Det går till solpaneler i ETC: s solpark i Katrineholm och du kan göra din egen kompensation här.

Är det något som kan få mig att börja gråta av skuld mot kommande generationer så är det just fossilberoendet inom cykelsporten. Motionsåkningen är inte så farlig, visst det är en herrans massa bilar som åker till Vätternrundan och olika motionslopp, det är det ju. Men jag har aldrig åkt så mycket bil sedan jag började tävla!

Och i skuggan av denna heta sommar och vår, som slår värmerekord och orsakar vattenbrist, så sitter vi och kompenserar.

262 kronor. Inte ens startavgiften för ett av loppen.

Vad enkelt det vore om man verkligen kunde kompensera sina utsläpp på det här sättet! Vad mycket stök och bök med att hitta kollektiva lösningar och förnybara bränslen, elbilar med mera som man skulle slippa!

Att ersätta döende träd, uttorkade skördar, med solpaneler.

Ah men du har brutit nyckelbenet? Titta, här får du en ny näsa! Du kommer inte att kunna cykla men va fan, vi gav dig en ny näsa!

Jag gillar varken välgörenhet eller klimatkompensation. Det är att köpa sig fri från de livsstilsförändringar, företagandeförändringar och politiska förändringar som krävs för att våra barn ska slippa ta konsekvenserna av våra skit-beslut.

Ni som kör för Ride of Hope och andra vällovliga syften får verkligen ursäkta. Men jag glömmer aldrig det Ride of Hope jag körde, där jag blev negativt bemött när jag ville säkerställa att man serverade obesprutade bananer. Vilket de inte gjorde, då iallafall. Bananer besprutas så mycket att arbetare bli sjuka, medan vi sitter med våra (av fossil olja tillverkade) Ride of Hope-kläder och känner oss snälla.

Tänk själva ffs.

Livsmedelsverket kan redan idag berätta att konsumtion av kött och chark har ett tydligt samband med olika former av tarmcancer, samt hjärt- och kärlsjukdomar. De säger även (!) att det är bra att röra på sig!

Rocket science?

Inte direkt.

Min poäng är att jag alltid kommer att ha störst förtroende för dem som både själva gör en livsstilsförändring, i samband med att man samlar in pengar till välgörenhet.

Dem jag hyser störst respekt för är dem som sprider kunskap om effekterna med en livsstilsförändring, lever den själva och som inte ägnar sig åt att samla in pengar.

Min klimatkompensation är ett högst tvivelaktigt sätt att dämpa min ångest över att bidra till klimatförändringarna. Jag vill ju snöcykla i framtiden, jag vill bada i rena hav, jag vill inte ha den här tryckande hettan och torkan. Inte bränderna, inte algblomningen, inte folks gnäll över värmen. Jag skulle ge mycket för att hitta ett sätt att fixa elbil med cykelställsmöjligheter om det så kostade dubbelt så mycket. För då är jag med i en förändring, och det betyder mer än effekten av de 262 futtiga kronorna.

Du skulle förakta dig själv om du fortsatte åka fossilbil till tävlingarna som om du ingenting visste om klimatförändring

Jag läste en artikel en gång som gick ut på att människor i urbana miljöer använde mindfullness för att hantera vardagens oro. Vackert så. Men författarens poäng var att de istället borde göra sig av med problemen som orsakade oron. T ex flytta ut på landet för att leva närmare naturen, som vi alla på något sätt är beroende av.

I cykelsportens fall skulle det innebära att vi gjorde oss av med bil- och fossilberoendet snarare än satt och blundade för det i tävlandets namn. Att vi körde el, biogas och etanol till tävlingar, eller buss och tåg i de fall det är möjligt. Att vi drev politik för detta genom relevanta kanaler och att vi arrangerade fler lokala tävlingar, för kortare resavstånd.

Men hur i helvete ska jag då få med mig min trainer

Ja, det blir ju sådana frågor som kommer upp!

När vi t ex har en dålig karaktär att inte palla värma upp ordentligt genom att cykla på vägen, då packar vi med en trainer. I bilen. Eller fem, så att varje cyklist i laget har en. Sedan passar vi på och lyfter in ett tält, så att cyklisterna kan sitta i skuggan och trampa. Om det skulle saknas träd. Och så packar vi med lite annat smått och gott, bra att ha-grejer, eftersom vi ändå har bil.

Och tävlingarna ligger ju ändå så till att man måste ha bil! Alltså hallå, hur tänker arrangörerna då?

Sådär håller vi på. Vi bygger sakta men säkert in oss i ett bilberoende, vi hittar fel hos andra och det fortsätter inte minst under själva racet: följebilar, kommissariebilar, kommissariemotorcyklar…

Och så tycker man att man har gjort en insats genom att erbjuda kravmärkta bananer och rättvist kaffe samt en och annan vegoburgare. Och det knappt. (fy på sig SM i Båstad och Falkenloppet för att ni sket i klimatet och bara erbjöd köttburgare).

En miljöpolicy för kravmärkta produkter och källsortering är det minsta man kan göra som arrangör, anser jag. Och ansåg jag, när jag drog igång det i Västerås och Eskilstuna.

Men åter till det förbannade bilberoendet.

Först brukar jag tänka på hur vi i Smestan lyckades låna in en Tesla som förbil till Smerundan i våras. Ett motionslopp, men ändå. Vi gjorde det vi kunde. Helvete vad grymt det kändes att erbjuda ett utsläppsfritt lopp till deltagarna. Och till deltagarnas barnbarn (yes, koldioxiden biter sig kvar i atmosfären i 50-100 år, den jäveln). Vi hade också flera elbilar för t ex sjukvårdarna under loppet, och vi körde elhybrid dagen innan när vi preppade.

Jag inser ju naturligtvis att det handlar om sponsorkontrakt mellan bilföretag och arrangörer och team, men jag är också nyfiken på hur man tänker som arrangör, rent värderingsmässigt. Inte minst på tävlingar där bilen ligger nära cyklisterna och filmar täten etc. Mästerskap, SM… Är inte hälsan tillräckligt viktig?

Och nu i Norge på NM, världens kanske elbilsvänliga land och dessutom snorrika, kommer de att ha elbilar på loppen?

Jag undrar: vilka planer finns för att reglera fossilbilskörningen på tävlingar. Och vem blir först med det helt fossilfria loppet?

När ni annonserade ut att ni skulle ha Tesla som förbil kanske det ledde till att fem till deltagare kom, som körde fossilbil. Var det värt utsläppen?

Ja, sådär kan man också resonera.

Men den oljedopade cykelsporten behöver elbilar med cykelställ och eldrivna kommissariebilar, eller en plan för det, om man inte ska baka in klimatkompensation i anmälningsavgiften. För att iallafall göra något.

Jag är den första att ta mig an ett sådant uppdrag, om någon med makt ville ge mig mandatet.

Vi kan inte cykelmeditera oss bort från uttorkade åkrar och döende träd med löv som faller till marken i juli. Vi vet bättre. Vi kan bättre.

Vi vill bättre.

Eller?

Tesla model X med cykelställ I Tidaholm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s