En bra dag, interrupted.

Usch.

Idag körde jag till Strängnäs via Björsund med Smestan. Vi var en trogen liten duo som vevade på i snålblåsten. Jag körde kortbent, Niklas var vinterklädd och visst var det lite kyligt i luften jämfört med gårdagen. Vi träffade på ett par EIK-klungor på det exemplariskt mysiga fiket Grassagården. Allt var idylliskt.

Det hade kunnat bli ett riktigt mys-inlägg.

Men jag skulle ha kört östgötaloppet. Och ni som har ögonen med er vet att var det ett par damklungor som hakade i varandra vilket ledde till att åtta pers fick åka ambulans.

I detta läge tänkte jag rent egoistiskt ”vad skönt att jag inte var där”. Det blev en påminnelse om vad som spelar in på lopp förutom den fysiska formen. Sedan hörde jag av mig till dem jag kände för att höra om de var ok, vilket de var och av vilka vissa väntade på besked.

Det kan vara frestande för nervositeten att fokusera på styrkan, men det är minst lika viktigt att tänka till kring hur vi kör säkert. Allt kan gå så otroligt fort på ett lopp.

Detta är en påminnelse till mig och den som vill ta åt sig om hur viktigt det är att träna både sin styrka och sin teknik.

Jag klipper inlägget nu. Imorgon är en ny dag, och jag önskar alla tävlande och anhöriga en lugn kväll med rätt besked.

Kram.

Fast egentligen tänker jag också samtidigt att den totala hälsonyttan med att vi ändå trampar runt på våra cyklar och gör det på ett sätt vi älskar, till exempel genom tävling, väl måste vara större än om vi suttit inne och käkat godis framför en skärm hela dagarna utan risk att krascha

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s