Jag har lämnat tillbaka Lilla Blå.
Inför avskedet var jag fast besluten att inte fästa mig vid denna rappa lilla maskin, men det var ju såklart oundvikligt.
Lilla Blå, vid första anblicken så ivrig. Lilla Blå, vid första provturen så styv och snabb. Lilla Blå, vid första vurpan så egensinnig. Lilla Blå, så full av hemligheter och lärdomar.
När jag fördelar vikten bort från styret uppför, blir Lilla Blå snabb och tålmodig. När jag slappnar av nedför, blir Lilla Blå snabb och balanserad. När jag gör rätt, så blir det rätt, och gör jag fel får jag käka snö direkt.
Cyklistkroppen vädrar morgonluft.
Jag behöver nya vinterkilon.
