RR Grusrace 32 2017

Hur tar jag bäst den grusiga kurvan där han med flaggan viftar som besatt? Ska man vara taktisk eller artig när man kör klunga på tävling? Om man glömde sätta på strava, har man då cyklat?

De andra i huset sover fortfarande eftersom det är rimligt att ha sovmorgon på söndagar. Jag är dum i huvudet och vaknar, väcker mina ögon och dunkar in en race report för gårdagen. Någonstans hostar Karins tolvåring, och yes, detta hus är just nu en smitthärd men trots att jag kanske också fått en släng av något körde jag det fantastiska Grusracet och benen belönade mig. 

Fantastiskt för att jag log mig igenom de åtta varven och för att jag lyckades köra medvetet, taktiskt och smart. Precis som jag hade tänkt. Utan att vara oartig.

Jag och Forest värmde upp med någon mils körning till starten. Hans uppgift denna dag var att plinga med bjällran samt ge mig en kram vid målgång. Och kanske bjuda mig på käk på kvällen. Vi tog vägen via hugelsta och kom till den trevliga lilla Tallstugan: ett par rara byggnader med gräs i mitten där små spännande stigar ledde åt olika håll in i skogen. Yummy!! Men nu var det ju grusväg som gällde, så jag betalade för min nummerlapp och började dona med det sista fixet.

Cykeln var fullständigt redo med fräscha trissor och nytt framdäck, den gick tyst och smidigt och jag hade fått låna ett Smestan-kit av Lotta. Jag bytte om och kom i något slags rus av att äntligen få tävla. Och i dessa färger! Både höstens och Sméstans. Var ju motionslopp men kändes ändå som ett riktigt race.

Och Smestans Miche, Alex, Lotta, Camilla, Tobias, Inge, Lucas och de andra som jag inte lärt mig namnet på ännu sa lycka till och jag gick runt och kände mig så allmänt glad ❤

Korta rundan hade jag bestämt men när alla ba 

”Ska du inte köra LÅNGA??” 

och när benen tjöt av glädje efter tredje varvet så ändrade jag mig och laddade om för alla åtta varv. 

Det var rätt beslut: jag är alltid bäst på längre distanser, och det gav bra träning för hjärnan att öva sig att tänka tävling.

Det blev en hel del stilig klungkörning ihop med främst två andra cx-åkare, varav den ena kände jag igen från Basemile. Madde! Som har den här bloggen! 

(Under Basemile lärde Madde mig allt som är värt att veta om cykling och urinblåsor. Jag är ju känd för att ta PP i tid och otid, men Maddes råd har hjälpt mig: ta i mer så försvinner vätskan på annat håll. Det har t ex gjort att jag kan köra 10 mil i hög fart utan en enda PP!)

Ganska snart blev det uppenbart att allting handlade om hushållning: hålla klungan, fånga hjulet vid växling, öka lagom mycket i loppets enda backe och använda resten av tiden för återhämtning. Det var i backen allting skulle hända. 

Och precis så körde jag. Och precis därför älskade benen mig och jag dem. Och all backkörning hade tydligen gett utslag för jag smög uppför den precis som jag planerat: lätta tramptag i början och sakta ökande tryck i det lite brantare slutet som ledde över mållinjen där återhämtningen väntade.

Besvikelsen över Maddes punka på sjätte varvet var stor. Jag såg ändå fram emot en backspurt på slutet, men även här uteblev motståndet när två mtb:are ryckte på tok för tidigt för mig och den resterande cx-följeslagaren förmodligen ansåg att jag ryckte för tidigt för han försvann långt bakom mig. 

Det blev en solospurt över mållinjen.

Jag var odrägligt cykelhög efteråt, fick min kram och minglade runt bland fina funktionärer och cyklister med nattsvart kaffe i näven. Madde vann tydligen en flaska kedjeolja; välbehövligt för hennes lite pratsamma cykel.

Slutsatsen från denna gruvligt underbara friska härliga spänstiga alla-superlativ-i-världen-dag är:

Träning ger resultat. Varje backe är en vän. Linjelopp är roligt, bara man slänger in några gruskorn i upplägget. Och cykel är det som får mig att le absolut mest just nu. 

Dags att avsluta! Och det här loppet tar jag med mig som ett minne när jag behöver känna mig stark och glad.

☀️☀️☀️

Lucas plåtade mig så jag såg snabb ut
…och Lotta som lånade team kit till mig


Jag tar mig friheten att låna gruppbilderna från Maddes RR he he. Kudos till fotograferna. Bilden från starten är helt underbar, Mvh cykelhög 

2 reaktioner på ”RR Grusrace 32 2017

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s