Kort om att semesterskärpa sig 


Varning förföriska bilder från lilla Karlsö och det är inte pensionären på bilden som är med i inlägget

 

Äntligen börjar jag komma in i semestermode. Det beror på baden, vägrenarna och de små äventyren som jag lyckas locka folk med på.

(Och på att jag lägger ifrån mig telefonen)

Igår gjordes inte många cykelknop, men idag fick jag med mig Karins hälft på en dagstur till Lilla Karlsö, som är en fågelö utanför klintehamn. En rar guide berättade lagom mycket om allt medan solen sken som en galning. Allt var soft och semesterlångsamt. Det var som att jag glömde bort att tänka och fundera, och kände för att sitta i solen vid raststugan i flera dagar och bara ha det bra.

Jag lyckades med konststycket att vara avslappnad och nöjd med tillvaron.

Jag vill minnas detta ögonblick: När vi sitter i solen efter badet, smuttar whiskey och ljummen gotländsk IPA och tuggar mackor medan vi väntar på färjan.

Helst hade jag sluppit vänta på färjan eftersom stunden gärna fick stanna.

Vi hade cyklat till Klintehamn, och hälften vägrade cykelbyxor men gnetade stadigt på de 37 km enkel väg. Han lånade cykeln från svägerskan, en röd crescent. Och jag testade att ö-vandra i mtb-skor, något jag varmt kan rekommendera då de både är lagom mjuka för att vara bekväma men lagom styva för att ge fäste.

Inte så mycket mer cykligt att säga om den dagen. Ja, vi proppade såklart ryggsäcken full med bladgrönt från en gårdsbutik på vägen hem.

Däremot fanns det ju vandrarhem med ett rum på ön, och en snubbe hade hyrt hela stället för att få vara ifred med frun. Alla sex bäddar. Det tyckte jag var lite VÄL, medan Karins hälft tyckte det var helt ok.

Vill bara säga att jag mår bra här på Gotland, och att jag nästa gång ska sova över på lilla Karlsö.

Och att vi garvar mycket och glor på vindkraftverk.

Och så provar jag min nya menskopp, hoppas den håller.

Och att det går att nå semesterlugn, bara man lägger bort telefonen och plockar en blombukett och gör sig själv till en del av sammanhanget och anstränger sig lite.

Kram på er.

(Och om det bloggas mindre från FB så beror det på att jag helst slipper vara där just nu, jag vill inte ha alla intryck, bara egoistiskt minnas mina egna ögonblick) 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s