Älskade vanligheter 


God morgon.

Bloggade aldrig om gårdagens pass igår. Det var ett mkt bra ett med intervaller, backar och glada cyklister. Starka Elin var tillbaka efter föräldraledigheten, och nya ledaren Cecilia höll på att lära sig rundor. Jag domderade lagom mycket i ledarvästen. Det var ett helt vanligt tisdagspass! 

Älskar vanligheter. De behöver ofta beskrivas men ofta räcker det att tänka på dem som vardagens bomull. Minnet av dem dröjer sig kvar som ett skyddsnät att trilla ner i vid behov. Minnet, som skapats av dåtid men blir nutid igen och igen.

Till exempel när man är sitt sämsta jag på jobbet och chefen lite fint försöker övertyga en om motsatsen utan att lyckas. Man har bestämt sig för att man är sämst, men på något sätt lyckas man senare bestämma sig för att man är bäst. Och reser sig från sängen och på med cykelskorna och iväg till passet. 

Idag ställde jag klockan tidigt. Det är bästa sättet för mig att bli pigg. Kanske cyklar jag hem Racern efter jobbet, vi får se. 

Foton: Rodde 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s