Att skylla på rätt saker

Det är rätt skönt att den här bloggen inte är lanserad ännu. På så vis kan jag vara lite mer privat och intetsägande, och det här kommer nog inte bli så läst heller eftersom det hamnar i kategorin flum. Men ändå, det behöver skrivas, för det handlar om att skärpa sig och sluta skylla på cykeln när det egentligen är en massa annan skit som spökar.

Tror jag i alla fall. För idag när jag sam-ledde ett medelpass i klubben, så kände jag hur den där cyklistglädjen började spira. Förutom att kroppen lydde och att jag var bra klädd för aprilvädret, tror jag att det beror på att jag har börjat leda pass. Liksom tagit kommandot, initiativet.

Ansträngt mig. Skärpt mig.

Cyklingen har under mars och april förgäves sökt min uppmärksamhet  för att prata ut. Men jag har vänt mig bort och inte velat diskutera. Jag har inte trott att den ska förstå, jag har pratat OM den istället för MED den. Jag har varit frånvarande, tittat ut i fjärran och suckat, utan att förklara.

Den har sökt min uppmärksamhet genom att väcka känslor. Som när jag gruvade mig för ett helgpass och stannade kvar i sängen, eller mådde illa av foton på glada cyklister som tagit sig ut i våren och vevat på tillsammans i det avtagande takdroppet.

Nu förstår jag att den har försökt visa mig att cykling kan vara en sak, och all annan skit kan vara en sak.

Och att man ska, vill, måste, KAN skapa nya cyklistminnen.

Så gråt, skrik, bråka, gör upp. Men skyll inte på cykeln.

bild regn Anders normansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s