Ledarträffen som gav mig skrivkramp

Förra torsdagen hade vi ledarträff i cykelklubben, säsongens första. Det var bestämt att vi skulle prata om  ambitionen med vår cykling för att sedan göra en radioövergång till själva lederiet. Jag satt där och kände att vi var något på spåren, och att det borde formuleras skriftligt här på denna blogg. Men så har jag drabbats av skrivkramp och kan konstatera att jag ännu inte lyckats knattra ned vad det egentligen var som var så viktigt.

Jag tror jag är inne på min tredje knäckemacka. Råg. Det brukar bli så när jag ger mig in i något som jag inte kan slutföra. Jag sitter med mackan i ena handen, tangentbordet i den andra, fast övertygad om att inlägget ska födas fram ur själva sädeskornet längst in i brödskivan.

Jag hade tänkt att det här skulle bli ett fartfyllt superinlägg.

Nu sitter jag här och har inte producerat något vettigt.

Vete fan om jag ens ska publicera det här.

Jag får nöja mig med att formulera min personliga vision/ambition med cyklingen: att cykla Ride of Hope-ish turer under ett par veckor, gärna till Frankrike. Därav blir intervallpass, backar, tempoökningar och liknande ett nödvändigt ont för att jag ska kunna njuta av det jag verkligen vill göra med min cykel.

Så var det sagt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s